Search results
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Kriget avslutades i augusti 1790 med freden i Värälä utan gränsjusteringar.
- 1788–1790
25 aug. 2020 · Gustav III:s ryska krig 1788-1790 var ett svenskt anfallskrig mot Ryssland som startades av Gustav III. Kungen kunde inte starta ett krig utan att bryta mot den svenska författningen (grundlagarna). Problemet löstes genom att iscensätta ett ryskt anfall mot Sverige - några soldater utklädda till kosacker anföll en finsk ...
18 okt. 2004 · Gustav III:s ryska krig | historisajten. Svenska krigsmål: Att ta tillbaka de områden man förlorat till Ryssland och att hejda den ryska inblandningen i den svenska politiken. Katarina II. Sedan länge hade Gustav III haft planer på ett krig, antingen mot Danmark-Norge eller Ryssland.
Gustav III:s krig mot Ryssland 1788-90 var drivet av monarkens ärelystnad. Han såg sig som arvtagare till hjältekonungarna Gustav Vasa och Gustav II Adolf. För att kringgå kravet på godkännande från ständerna iscensatte kungen ett ryskt anfall mot Finland med svenska soldater i ryska uniformer.
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Kriget avslutades i augusti 1790 med Freden i Värälä utan gränsjusteringar.
Slaget vid Svensksund år 1790. med Peter Bennesved 2020-07-20. Gustav III:s ryska krig 1788-90 blev en stor svensk besvikelse, men slaget vid Svensund räddades situationen. Utgången av slaget blev en fullständig svensk seger över den ryska skärgårdsflottan. Den finske nationalskalden Runeberg kallade sjöslaget... Spela avsnitt. Avsnitt 89.
Gustav III:s krig mot Ryssland och genomförandet av Förenings- och säkerhetsakten 1789, vilken starkt begränsade adelns privilegier och i praktiken gjorde kungen till envåldshärskare, bidrog till att öka det hat mot Gustav III som funnits på många håll inom adeln ända sedan statskuppen 1772.
